Jämförelsen mellan relining och stambyte görs nästan alltid på ett enda tal. Vad kostar det?
Det talet räcker inte, och det är inte för att det är osant. Det är för att de två alternativen ger olika saker, varar olika länge och stör olika mycket. Att jämföra dem på inköpspris är som att jämföra två bilar på tankstorleken.
Nedan är en metod för att göra jämförelsen så att den faktiskt håller när någon på en stämma börjar ifrågasätta den.
Steg ett: bestäm vad som ingår i respektive alternativ
Detta är den vanligaste källan till skeva jämförelser.
Ett traditionellt stambyte innebär normalt att avloppsstammar och tappvattenledningar byts, att bjälklag öppnas och att våtrummen byggs om. Föreningen får därmed nya badrum med nya tätskikt, ny el i våtrummen och ofta ny ventilation.
En relining innebär att avloppsstammarna infodras invändigt. Våtrummen lämnas orörda, tappvattnet berörs inte, och ytskikten är desamma efteråt som innan.
Det innebär att de två inte levererar samma sak. Ett stambyte innehåller en badrumsrenovering som föreningen får, oavsett om den efterfrågades eller inte.
Jämförelsen behöver därför ställas upp så att skillnaden syns. Antingen räknas badrumsrenoveringen som ett separat värde som stambytet ger, eller så läggs en framtida badrumsrenovering in i reliningalternativet vid den tidpunkt då den ändå bedöms behövas.
Båda är korrekta. Det som inte är korrekt är att jämföra ett pris som inkluderar nya badrum med ett som inte gör det.
Steg två: sätt en livslängd på varje alternativ
Ett stambyte ger ett nytt system med full teknisk livslängd. KRI anger för sin del en förväntad livslängd på omkring femtio år för relining, vilket i praktiken innebär att båda alternativen hamnar i samma storleksordning.
Det viktiga är inte att hitta ett exakt tal utan att använda samma horisont för båda. En kalkyl där stambytet räknas på femtio år och reliningen på tjugofem ger ett förutsägbart resultat, och det resultatet säger mer om antagandet än om verkligheten.
Horisonten bör dessutom motsvara den period som underhållsplanen täcker, så att beslutet går att lägga in i föreningens övriga planering.
Steg tre: räkna om framtida kostnader till dagens pengar
Här ligger den del som oftast hoppas över och som ändå avgör.
En kostnad som infaller om tjugo år är inte lika tung som samma belopp i dag. Pengarna kan användas till annat under tiden, och inflationen förändrar beloppets reella storlek.
Metoden är nuvärdesberäkning. Framtida utbetalningar diskonteras till dagens värde med en kalkylränta som speglar vad kapitalet annars hade kostat eller gett.
För en bostadsrättsförening är den räntan i praktiken kopplad till föreningens lånevillkor. Riksbankens redovisning av ränteutvecklingen och inflationsmålet ger en rimlig utgångspunkt för vilket antagande som är försvarbart över lång tid.1
Två saker bör noteras. En kalkyl utan kalkylränta antar att pengar i framtiden är värda exakt lika mycket som i dag, vilket ingen tror. Och en kalkyl med för hög kalkylränta gör automatiskt att det billigare alternativet i dag vinner, oavsett vad som händer sedan.
Redovisa därför räntan öppet och visa hur resultatet ser ut med två olika antaganden. Det är den enklaste vägen till en kalkyl som ingen kan såga på stämman.
Steg fyra: prisutvecklingen på byggarbete
Ett framtida stambyte kostar inte vad ett stambyte kostar i dag.
Byggkostnaderna har historiskt utvecklats i en egen takt, delvis skild från den allmänna prisutvecklingen, och statistiken över faktorprisindex och byggkostnadsindex finns publicerad och går att följa bakåt.2
För en kalkyl som sträcker sig över decennier gör det skillnad. En åtgärd som skjuts tjugo år framåt blir dyrare i kronor även om den blir billigare i nuvärde, och de två effekterna tar delvis ut varandra.
Poängen är inte att träffa rätt. Den är att visa att antagandet finns och vilket det är.
Steg fem: kostnaden som inte syns på fakturan
Störningen har ett värde även om ingen fakturerar för den.
Vid ett stambyte är lägenheter helt eller delvis obrukbara under en period. Det innebär i praktiken evakuering eller kraftigt reducerad boendestandard under flera veckor per lägenhet. Kostnaden hamnar hos medlemmarna direkt eller hos föreningen genom hyresnedsättning och evakueringsboende.
Vid relining är avloppet avstängt i timmar snarare än veckor, och de boende kan i regel bo kvar.
Den skillnaden bör kvantifieras i underlaget även om beloppet är ungefärligt. Antal dagar per lägenhet gånger antal lägenheter ger en siffra som medlemmarna förstår omedelbart, och det är den siffra som oftast avgör hur en omröstning faller ut.
Steg sex: redovisningen och avsättningen
Det sista steget är hur åtgärden påverkar föreningens bokslut och därmed avgiften.
Hur en åtgärd behandlas i redovisningen beror på om den klassas som underhåll eller som investering, och den klassificeringen påverkar både resultat och avskrivningar under lång tid. Frågan bör stämmas av med revisorn innan kalkylen presenteras, eftersom två alternativ som ser jämbördiga ut i utbetalningar kan se olika ut i resultaträkningen.
Avsättningen till yttre underhåll är den andra halvan. En förening som genomför en åtgärd med femtio års livslängd bör rimligen avsätta för nästa åtgärd över den perioden, och den avsättningen är det som i praktiken bestämmer avgiftsnivån.
Vad kalkylen inte kan svara på
Två frågor står utanför räkneövningen och behöver besvaras separat.
Den första är teknisk. Relining förutsätter att rören har form kvar och att fallet är godtagbart. En ledning som fallit isär eller lutar åt fel håll åtgärdas inte av en metod som följer rörets befintliga geometri. Det avgörs vid filmningen och inte i ett kalkylblad.
Den andra är avgränsningen mot tappvattnet. Relining av avloppsstammar berör inte tappvattenledningarna, som åldras i egen takt och har egna krav. En förening där tappvattnet är den verkliga svagheten löser inte det med en infodring av avloppet.
Båda frågorna besvaras av statusbesiktningen, och det är därför besiktningen bör ligga före kalkylen och inte parallellt med den.
Så presenteras det för en stämma
Fyra sidor räcker och de bör innehålla samma saker varje gång.
Vad besiktningen visade, med filmning av samtliga stammar och inte stickprov.
De två alternativen ställda mot varandra med samma horisont, samma kalkylränta och tydligt angivet vad som ingår i respektive alternativ.
Störningen uttryckt i dagar per lägenhet.
Och …
…
…

…